Höstpyssel
Hotell, ljuva hotell...
gör nu ♥ ♥ ♥
Men hotell har ju sina fördelar det också, inatt sov vi i Umeå på ett väldigt mysigt hotell, sängen var underbar, skojsigt med handfat i hallen och humor med träningsvideo och hantlar bredvid sängen. Synd bara att vi var tvugna att lämna så tidigt imorse, får ta en workout nästa gång vi är där ;-)
Har hunnit med rätt mycket idag faktiskt, det är ju det som är så bra när man går upp tidigt. Inte nog med att vi reste ett antal mil imorse, hann även ta en sväng ut i skogen där vi (Matilda & jag) plockade två fulla korgar med svamp efter lunch, sen åkte vi in och fikade med Lukas mamma inne i stan, och därefter vaccinerade vi oss mot Hepatit A inför resan till Asien, och jag slog till med en TBE-spruta när jag ändå var igång. Check, check, check, CHECK!
Vilhelmina
Mot Storuman
Ännu en tidig morgon, dyr frukost på Arlanda och nu nya möten, nya städer (hålor) och fler konserter. Förkylningen sitter i kan man säga, eller ja, sitter i alla fall i bihålorna, tack och lov för Sinova :-) Det är riktigt höstigt och mysigt här, och just nu är vi i Storuman, där Björn Ferry kommer ifrån, och som vi förövrigt såg vid ICA här idag. Coooolt! ;-)
Nu ska vi ladda med smörgås, kaffe och lite te.
Hem och vänder
Hinner inte skriva så mycket om resan nu, men här kommer ett första smakprov av bilder.
Bok- & filmtips
I vilket fall som helst så tyckte jag om "Svinalängorna", sorglig, hemsk och ruggig, men fin på sina sätt. Tittade även på filmen häromkvällen, som också den var väldigt bra. Bör alltså läsas och ses!
En liten bukett till mamma
Nu ska jag rensa svamp, för ikväll blir det kantarellsoppa har jag tänkt och det passar ju bra i höstrusket. Var ut i skogen igår och hittade väldigt mycket höskantareller. Blev lite skraj dock, när det brakade till bakom en kulle precis där jag hade varit. Det lät som en älg som sprang iväg med ett brak, i mina öron, men eftersom jag inte såg någon så kan jag inte bekräfta händelsen. I vilket fall så var jag en bit bort från huset och kände mig ganska rädd men ville förstås inte bryta upp från min tänkta leta-kantareller-rutt, så jag tog upp telefonen och pratade med Lukas en stund, och när han inte hade tid att prata längre så ringde jag upp Matilda och därefter Mari tills jag nästan var hemma igen. Så det jag kan konstatera efter min lilla promenad är, att ingen älg påträffades och inte något annat stort och läskigt djur för den delen heller, att det finns rätt gott om svamp just nu, och att comviq har rätt bra täckning mitt ute i skogen tack och lov.
Äntligen!!
Efter regn kommer solsken
Hade en väldigt trevlig fredag, lördag i Deggendorf utanför München i alla fall. Smidig resa, mysigt hotell, bra konsertlokal och 400 pers i publiken, helt enkelt mycket lyckat.
Synd bara att det blev en ångstfylld resa hem... går inte att förklara hur vi kände på flyget mellan München och Riga och allt jag försöker skriva kommer att låta töntigt, men jag ska försöka för det är säkert bra terapi för mig ;-)
Vi kliver på planet och det kom senare att visa sig att jag och Lukas satt bredvid en människa som antingen var psykiskt störd eller något annat, vi kan kalla honom för "psykfallet" i alla fall... "psykfallet" satt på Joels plats men det gjorde egentligen ingenting för det fanns några platser över, han höll krampaktigt i sin väska som han vägrade lägga ner på golvet, hade en penna i handen som han höll så hårt så att knogarna vitnade, blängde olustigt på folk, satt med ryggen mot fönstret och benen in på halva Lukas säte och när vi precis skulle till att starta så drog han upp en bandana (näsduk) över näsan och munnen. Jag blev ju panikslagen, helt klart mest pga honom men också för att flyga som vanligt, vilket resulterade i att jag började storböla. Lukas och jag flyttade oss när vi hade kommit upp i luften och Joel satte sig bredvid "psykfallet", det var dom längsta två timmarna i hela mitt liv, och tankarna snurrade... åh, bara han inte vill gå upp på toa, vad har han i väskan?, har han en bomb på sig?, dan före 11 september...
Men så efter en eeeeevighet så slog hjulen äntligen i landningsbanan och vi andades ut av lättnad... men precis när vi gjorde det och fortfarande befann oss på landningsbanan, så fick "psykfallet" spatt och slängde sig upp ur stolen och nästan sparkade Joel i ansiktet med fötterna. Personalen ropade i högtalarna att han måste sätta sig ner, och Joel tvingde ner honom i stolen igen, och vi skakade alla som asplöv av rädsla. Precis när bälteslampan släcktes, så flyttar Joel sig och "psykfallet" springer fram i planet för att... ja jag vet inte... men komma ut först kanske. Vi såg honom inte mer, och ingen av flygpersonalen sa något, vi pratade lite med folk runtomkring, men det var allt... Vi fick ingen respons av security människor på flygplatsen i Riga heller, vi visste ju inte vad han hette och han satt antagligen inte på sin avsedda plats av en anledning... jag undrar så mycket vem han var, om han var sjuk, hade han planerat att göra något dumt eller var han kanske bara sjukligt flygrädd???
Dimmig kväll
Imorgon bittit flyger vi till München, ska ha konsert i Deggendorf som ligger någon timma därifrån. Det blir en kort resa för vi kommer hem på lördagkväll igen sen, men det ska bli rätt skoj faktiskt.
Vår nya brevlåda...
Regn
Åkte in och handlade mat både Lukas och jag idag, och när vi kom ut därifrån var det en av dom största regnbågarna vi har sett på länge, alladeles utanför dörren. Det var till och med så att det stannade folk och kommenterade det hela. Synd bara att man inte hade en kamera med sig som kunde få med hela regnbågen, och därmed bevisa att vi såg både början och slutet på den...
Lugn och mysig ettårsdag ♥...
När vi kom hem igen öppnade vi vår bröllopspresent som vi fick av moster, och som vi fick strikta order om att inte öppna förrän vi firade ettårig bröllopsdag, alltså igår. Den innehöll två vackra champagneglas, en flaska champagne och massa lappar med hälsningar, tips, uppmaningar och goda råd från alla våra bröllopsgäster. Såååå himla kul! :-D Det blev en liten tår när vi läste mammas lapp som nu sitter på kylskåpet, men framförallt många skratt. Här följer ett litet urval:
"Malin & Lukas, Lukas & Malin... det går nästan inte att
säga det ena namnet utan det andra!..."
"This is the year of the Babyboom :-)"
"Jag ser upp till den fantastiska kärlek
som ni har mellan er. Det är något alldeles särskilt."
"Ni två! Det är som att det skulle
vara skrivet i sten. Ni är gjorda för varandra."
"... jag har tänkt mycket på ikväll, vad som är skillnad
mellan att vara gift och ogift? Blir man mer kär?
Aja om vi träffas kan ni kanske förklara"
"Lyssna på varandra och skratta
även om det känns "pucko"..."
"Skaffa barn så att dom kan leka med våra barn!"
"Jag tycker verkligen att blickar säger mer än tusen ord.
Era blickar till varandra i kyrkan idag sa allt. Där kunde man
verkligen se hur mycket ni älskar varandra, hur mycket ni
betyder för varandra och hur mycket ni vill dela ert liv
tillsammans med varandra..."
"... glöm ej vardagsromantiken. Tex en ros på kudden,
en flaska bubbel på fredagskvällen eller geléhjärtan i jobbväskan"
"Ni är fantastiska! Glöm inte att hångla!"
♥ ♥ ♥
One year, a lifetime ahead...
Jobb och Amarettokakor
Vi skrev även på en massa papper som Joel överraskade oss med idag, så nu är vi alla delägare i
Vocado AB ;-) Riktigt coolt faktiskt.
Lite höstfint i krukorna
September
Om jag inte minns helt fel så var det rätt varmt och fint i september förra året, i alla fall den fjärde för det minns jag väldigt väl ;-) Jisses, på söndag är det ett år sedan.. pappersbröllop, eller vad kallar man det? Ha ha, pappers bröllop.. festligt sound över det hela!
Nåväl, jag tycker om september väldigt mycket i alla fall, även om det är en höstmånad. Jag älskar att vara ute i skogen den här tiden, det är så mysigt och jag försöker att gå ut en liten stund varje dag om jag kan. Och nu har jag införskaffat mig ett par kängor som är perfekta för detta ändamål. Lite Pippi över dom kanske, men vad gör väl det ;-)